Någon har väckt feministen i mig, nu är det krig!

Jag har gått runt och varit arg sen i måndags. Orsaken är en bok som kom med mitt första bokpaket från GOBOKEN.

Boken hette Prinsen och Prinsessan, gulligt tänkte jag för jag har en prinsessa som jag gärna klär i rosa, klänning och tiara! Dock likväl som i blått och kläder med brandbilar på fall hon hellre vill bli brandman en dag!

Åter till boken, detta är Linnéa 5månaders första bok.
Öppnar första sidan
- En dags föds det en prins.... (bläddrar)
- Han fick bo i ett slott...(bläddrar)
- Den lille prinsen tyckte om att äta...(bläddrar)
- Prinsen växte och blev större...(bläddrar)
- Den lille prinsen tyckte om att leka...(bläddrar)
- Och han tyckte verkligen om sina leksaker...(bläddrar)
-Den lille prinsen hittade en liten prinsessa! Puss
SLUT

Va fan va det för titel på en bok, prinsen och prinsessan??! Menar dom på fullaste allvar att jag skall uppfostra min lilla prinsessa till att sitta i ett torn och vänta på att prinsen skall växa upp och komma och ge henne en puss? Kom igen, vi lever på 2010-talet det är inte 1910!

Jag kommer att uppfostra min dotter till den prinsessa hon är, men tänker då fan inte uppfostra henne till att vara tyst  snäll liten flicka som skall vara andra människor tillslags för att det skulle passa dem. nej nu jävlar är det krig här ska uppfostras till en stark individ som tror på sig själv, med skin på näsan och som vågar uttrycka sina åsikter och känslor!

Nu blir det ett argt mail till Go´boken!!

Att inte göra saker färdigt...


Bloggfestandet gick sådär, höll ungefär till halvtid inget ovanligt för att vara jag. Eftersom jag erkänt att jag inte gillar att färdigställa saker så värst, inte att jag inte kan utan att jag är rädd för att bli bedömd för resultatet skedde igår något oväntat, Christian fick för sig att städa skafferiet, igen vilket vi gör varannan månad ungefär. När allt bara e kaos och vi har storhandlat. Kl 22.30 fick han för sig att riva ut allt och börja slänga saker sen plötsligt ville han inte mer lämnade mig i köket med en trasa och kommentaren du kan torka ur skafferiet nu...

-Jag, men det va juh du som började...
-...

Jag fick helt enkelt ställa in allt i skåpet igen... Men att städa ett skafferi är totalt meningslös egentligen eller att städa vårat är det iaf för det är för lite plats och för mycket saker det är helt omöjligt att få ordning och hålla ordning i det!


På tal om något annat, jag funderar på att färga håret, köpte färg här om dagen men nu e jag lite osäker... Det hade kanske vart fint att göra lite slingor i det istället för att göra det mörkare...


Som det ser ut nu:             Som det såg ut när det va ljusare:

Bloggfestandet...

Jag kände för att börja blogga igen och hakade på bloggfest grejen. Har dock haft alldeles fullt upp senaste veckan för att än ha orkat tänka på att blogga.
Christians pappa fyllde 50 och vi fixade en överaskningsfest åt honom. Hur det kom sig att jag fick/tog på mig så mycket ansvar för allt det vet jag dock inte. När jag tänker efter borde jag egentligen inte gjort ett skit men det slutade med en lyckad fest och han blev både överaskad och nöjd! Slutet gott allting gott, nu går vi vidare.
Igår va en helt vanlig måndag igen, skönt inget att tänka på! Passade även på att träna lite igår, kul hoppas att jag kan komma igång lite, jag behöver verkligen musklerna!
Idag var jag och fikade med bästa Johan och bästa Norpur, dom är precis hemkomna från sin utlands termin, har saknat mina vänner!
Skall försöka göra de sista dagarna på bloggfestandet om orken och motivationen infinner sig!

Att drabbas av panik...

Jag äter fortfarande penicillin mot min halsfluss, i går hade jag frossa och lite ont i halsen igen. I morses hade jag ont i halsen och jag känner mig inte alls i form, fortfarande sjuk. Ändå drabbades jag av total panik igår, jag måste börja rör på mig igen! Tänkte börja med att gå ut med hunden men det är förenat med totallivsfara, jag har inte tränat henne tillräckligt mycket, hon kan inte gå så fint i koppel som hon borde med tanke på att hon är ganska stark. Så gårdagen slutade med att jag låg i sägen ihop krypen till en boll med sprängande huvudvärk och illamående.
Jag kan inte riktigt hantera all den här vikt hetsen som är såhär efter jul, jag vill oxå gå ner 10-15kg, helst på en vecka! Alla bantnings tips, dieter och kurer bara drar till sig all min uppmärksamhet och jag verkar inte kunna släppa tanken. VIKT PANIK, SJÄLVSVÄLT, KRÄKAS, TRÄNA allt bara snurrar, tar en kopp te och lägger mig i soffan en stund istället, detta håller inte!

Dag 11, Mina syskon

Jag är yngst av tre barn, lillasyster till Rikard och Fredrik. Hade kunnat göra som Nina och låta någon av dem skriva ett inlägg om mig istället men jag är rädd att det in blir till min fördel så jag väljer att skriva om dem i stället! Fördelen med att ha en adelsles egen blogg, jag får skriva vad jag vill och när jag vill, Gillart!
Som sagt lillasyster till två bröder, 27 och 25år gamla. Rikard är min äldsta storebror, Fredrik är min "lillebror". Vi har fint infunnit oss i de traditionella syskonrollerna. Rikard är storebror, Fredrik är mellanbarn och jag är lillasyster. Så har vi även haft det i våran uppväxt, jag har varit en bortskämd snorunge, Rikard har "bossat" runt och bestämt över oss andra och Fredrik hamnat i kläm som mellan barn. Ja, så illa kanske det inte varit men man kan tydligt se de stereotypa syskon rollerna i våran familj.
Har haft en fantastisk uppväxt och jag är lycklig som fått haft mina bröder till syskon även om jag kanske inte älskat alla stunder så har det varit fantastiskt. Jag tror jag har lärt mig mycket av att ha två storebröder, jag tror jag har blivit en starkare person än vad jag hade varit med en stora syster eller lillasyster. Jag kan se skillnader på mig och mina vänner som har vuxit upp i en annan syskon konstellation, hur jag ser på relationer och hur jag gör för att föra fram mina åsikter och argument, när det är dax att backa och när det är dax att slåss. Att läsa in andra människor tolka deras signaler. Inte att andra inte kan detta utan att vi gör det på olika sätt.
Mina syskon spelar fortfarande en stor roll i mitt liv och jag önskar vi sågs lite oftare för jag älskar er!

Dag 10, Min klädstil

Min klädstil eller mer korrekt vore nog att säga de kläder jag har på mig...
Jag är rätt tråkig, konservativ och ogillar färger. Jeans funkar, svart funkar, stor halsduk.
Jag har nog Sveriges tråkigaste garderob, i alla fall när det kommer till färg, där finns en lila klänning två blå, en grön tröja sen är resten i grå skala. Händer då och då att jag får för mig att köpa något i färg men det tenderar att snabbt hamn längst in i gradroben eller som "prydnads plagg". Lite motsägelsefullt har jag ändå åsikten att man kan inte ha för många klänningar, för många skor eller för många handväskor.
Jag vill nog inte se ut och klä mig som jag gör, men om jag fick välja skulle jag klä mig typ så här, för vem älskar inte CHANEL? Deras kläder skor och handväskor gör mig knäsvag och alldeles darrig i kroppen!
(Bilden hittade jag på googel, tack för lånet)

Dag 9, Min tro

Jag är medlem i svenska kyrkan, döpt och konfirmerad. Vill döpa min dotter men skulle inte se mig själv som troende. Den ända högtiden jag firar är Julen, men det handlar inte så mycket om kristendomen för mig utan mer om tomtar, ljus, fix pyssel, julgodis och paket.

Som det flesta andra svenskar är jag uppväxt med de värderingar och normer kristendomen har fört med sig. Och precis som många andra tror jag inte på Gud men jag tror på något. vad vet jag inte men jag gillar övernaturliga fenomen, jag tror på spöken och andar. Är fascinerad över oförklarliga fenomen och gillar skarpt alla program på tv med medium och liknande.

Någonstans tror jag att min starkaste tro är min ideologiska övertygelse. Tron på den enskilde individen, att varje människa skall ges rätten att styra och bestämma över sitt eget liv. Staten skall ge människor möjligheter inte skapa förtryck och förbud. Då jag ser alla människor som individer ser jag heller inte människor för deras kön. Jag tror vi förälskar oss i en person inte ett kön och på samma sätt tror jag att skillnaden mellan könen skulle minska om vi sågs för de individer vi är och inte klumpas ihop med kön, könsroller och de fördomar som vi byggt upp kring dessa roller.

Att jämför ideologi med tro är för mig helt rimligt då jag tror på friheten och ser en som det vackraste som finns och detta fundament har gett mig en stadig grund att stå på. Om jag blir osäker eller världen gungar lite väl häftigt har jag min ideologiska övertygelse som en grund, en förklaring till varför jag agerar och tycker som jag faktiskt gör. Tror man inte på en Gud får man helt enkelt tro på något annat om det är kommunism, liberalism eller socialism eller någon annan ideologi spelar nog ingen större roll, man har en bild om en perfekt värld skall se ut och lever och strävar efter att uppnå en perfekt värld precis som alla våra världs och minoritets religioner runt om vår jord.






GÄSTLISTAN:

Nina Ruthström – bloggar från spinnsidan
Julia, alias Lilla My
Sofie
Emma
Rockabillan
Yosefine
Maidens
Fredrika
Cecilia
Malin
Förvirrade morsan
Cornelia


Dag 8, Ett ögonblick jag aldrig glömmer


Det finns några stunder i livet som jag alltid kommer att minnas...


- Första gången jag mötte Cecilia, 4år gammal nyinflyttad på Enehagsgatan. (Glömde henne eller skäms kanske för mycket för att nämna henne när jag skrev om mina vänner. )

- Första skoldagen

- Första gången jag hamnade på rektorsexpeditionen

- Den där gången jag och Patrik Loberg bråkade i hallen i 5:an

- Hela konfagrejen, helt fantastiska 4 veckor på Kalsnäsgården utanför Ronneby.

- Första gången jag träffade Emma, satt med knäna uppdragna till hakan i en fåtölj och illstirrade in i mobilen. Där satt jag tjock och mådde dåligt så kom Emma och Jill in, sätter sig ner och verkar väldigt hemvana och dessutom kände varandra...

- Dagen då jag tog studenten, en av det bästa dagarna i mitt liv.

- När jag fixade sovplats i Gränna, efter att vi missade båten till Visingsö.

- Hela Englands tiden, minns den bara med glädje även om vissa stunder var väldigt jobbiga som att jag missade Emmas student och när hon bad mig komma hem...

- När Christian kom till England och jag mötte upp honom vid bussen från flyget, lite försenad och med andan i halsen, och att han åkte dit över huvudtaget!

- När jag fick se Linnéa på bild första gången

- När jag äntligen fick höra skriken från min lilla dotter och fick upp henne på bröstet första gången.

- Och allt det där andra som hör barn till, som förälder blir man nog lite små knäpp men första leendet, första jollret, första skrattet, ja allt som gör än tårögd...

Ett axplock ur mitt liv så långt..=)

Dag 7, Mina vänner

egentligen vet jag nog inte vad det beror på men jag är värdelös totalt jävla värdelös på att hålla kontakten med mina vänner, totalt jävla världskass, och jag skäms över mitt beteende!
Av någon anledning tycks jag träffa vänner för livet men sen är jag typ otrevlig och bryter nästintill medvetet kontakten med dem, varför? Jag vet inte!
JAG VILL INTE ATT DET SKALL VARA SÅ....

Den ända som tycks stå ut med mitt beteende är min underbara älskade vän Emma! Kan man ha en bättre person i sitt liv? Troligen inte! Tack för att du står ut med mig!
Jag vill inte ens börja räkna upp de vänner jag en gång hade, som jag vänt ryggen eller bara grävt ner i sandlådan för att leka med senare! Jag saknar er jätte jätte mycket och jag skäms för att jag bara brutit kontakten med er!
Speciellt Erika, Kim och Camilla och Anna ni har varit som en familj för mig, saknar er massvis!
Från och med idag är det skärpning, skall till och med försöka svara när det ringer framöver, och om jag missar ett samtal ringa upp!

De andra som oxå bloggfestar

GÄSTLISTAN:

Nina Ruthström – bloggar från spinnsidan
Julia, alias Lilla My
Sofie
Emma
Rockabillan
Yosefine
Maidens
Fredrika
Cecilia
Malin
Förvirrade morsan (NY!)

och Emma förståss: hornberg.blogg.se


Dag 6, en vanlig dag

Här finns inga vanliga dagar för tillfället, Linnéa börjar få rutiner men Christian är sjukskriven pga. fotleds fraktur. Jag har julledigt från studierna och Lizzy har jag lånat ut för tillfället. Och med en tre månaders bäbis ändras hela tiden vardagen men den borde se ut ungefär som följer...


05.30-06.15 Linnéa vaknar och är hungrig, hon får mat och somnar om i min säng.

08.00 Linneá vaknar och vi går upp.

ca 09.00-12.00 Ut med Lizzy på morgon promenad

FRUKOST

Leka med Linnéa

ca 11.00 Linnéa sover middag, jag städar plockar grejar slappar surfar eller pluggar

14.00 FIKA

15.30 Promeand med Lizzy

16.00 MIDDAG

ca18.00-19.00 Promenad med Lizzy

Christian och Linnéa tittar på cops

19-20 Simpsons

20.00 slappar tid, lägger ifrån mig allt pluggande.

22.00 Linnéa äter kvällsmat och somnar

22.30 Kvällspromenad med Lizzy

23.00 Dax att sova


Sen äter Linnéa och sover lite till där emellan men något i den stilen, att Lizzy inte får någon morgonpromenad för än kl 12 vissa dagar beror på att hon är tokigt morgon trött och det går inte att få upp henne ur sängen. Har slutat försöka väcka henne utan vi går ut när hon kommer upp och har vaknat till liv!

Dag 5, vad är kärlek?


Hade under gårdagen fullt upp med att göra annat så bloggrandet hanns helt enkelt inte med, tar igen det idag och skriver två inlägg.

So what is LÖöv?

Detta är kärlek för mig...


Dag 4, Mitt förhållande till mat


Att inte se mat som sin värsta fiende, att inte ha hjärtklappning efter varje måltid, att inte ligga på golvet och stirra in i toalett porslinet för att man är rädd för att bli tjock, det är för mig att ha ett sunt förhållande till mat efter närmare 7 år av ätstörningar.

Måndagen den tredje Januari

Sitter med ett glas varm O´boy och en macka framför datorn och slö surfar på massa skit sidor, varför? I brist på annat. Linnéa ligger och sover i sin säng, i sitt rum. Känns jätte konstigt som hon vuxit ifrån mig på bara någon dag. Började ge henne lite ersättning i torsdags för att hon var missnöjd och bara skrek vid bröstet tänkt som ett komplement till amningen. I onsdags kväll fick jag hög feber, haft sen dess och har knappt orkat amma alls i helgen. I igår va jag på jourcentralen, gick hem med ett paket turkosa tabletter, Penicillin. Dock tål jag inte kåvepenin så jag fick något annat preparat, som går över i modersmjölken och tydligen ger ökad svamp tillväxt så läkaren sa att Linnéa skulle få svamp i munnen och i underlivet. Och eftersom jag typ ändå slutat amma på grund av febern bestämde jag mig för att vi har ammat färdigt, för svamp i munnen gör rent ut sagt för jävla ont och jag vill inte utsätta mitt lilla barn för detta. Hon är hel nöjd med sin flaska, det finns massvis med mat i den och pappa har plötsligt med mat, nu är man i hård kokurans om första platsen.

Försöker göra den där bloggfest grejen, mest för att jag kände för att börja blogga igen och det kändes lite som en anledning. Finns inga regler för hur långa inläggen skall vara så jag tar det lite kravlöst och sammanfattar och skriver ner det som känns viktigt och faller mig in just för tillfället.

Liten börjar bli stor...


Linnéa 3½ månad har senaste tiden ägnat sig åt följande:

- Suttit själv och lekt i gå stolen
- Sitter själv i matstolen vid bordet
- Sitter (nästan) själv utan stöd i soffan korta stunder
- Tycker inte om att ligga i famnen som en "bäbis"
- Har bestämda åsikter hur saker skall göras.
- Har haft sin första förkylning med feber
- Sovit i sitt eget rum (nästan) en hel natt
- Hållit i nappflaskan alldeles själv




RSS 2.0